Somewhere over the rainbow

way up high

there´s a line that I´ve heard of once in a lullaby...

Älskad - Saknad!

I morgon hade jag efter mycket velande fram och tillbaka bestämt mig för att åka på en inofficiell utställning med Olga, anledningen till att jag velade var för att hon löper. Hur som haver så hade jag äntligen bestämt mig och då pajja bilen...! Jag blir galen på att precis allt går sönder just nu, först datorn så vi var tvugna att köpa ny och nu bilen som kommer gå på ca

6000:- tjohooo... Det var stora delar av pengarna som var tänkt till staketbygge i slutet av sommaren. Väntar nu bara på att typ kylen ska gå sönder eller nåt för det har vi fasen inte råd med just nu.

Jag jobbar mycket just nu för det är ett gäng som har semester och jag har valt att inte ha semester i sommar eftersom jag inte får betalt då så det blir inte så mycket gjort med hundarna tyvärr. Ringo mår likadant som förut, vi har tyvärr inte märkt någon förbättring och jag börjar känna mig riktigt orolig. Det är inte kul när ens treåriga hund beter sig som en fjortonårig. Kortisonet gör honom manisk på mat också och då menar jag verkligen manisk, han snor ALLT!  Häromdan lyckades han ta sig in i komposthinken, antagligen hade skåpsdörren inte stängts ordentligt. Senare samma dag fick han tag i vårt kött som skulle grillas (skyller på min sambo här som ställt bunken på bänken) så han knapra i sig några bitar där också, kattmaten står nu vääääldigt högt upp för den lyckas han ta sig fram till hur vi än gör. Måste jag berätta att hans mage inte är som den borde just nu? Det jobbigaste av allt tycker jag är att kortisonet gör så han flämtar så fruktansvärt mycket, tror att just den biten är rätt jobbig för honom så för hans skull skulle jag vilja att det var lite kyligare ute. Jag vill bara att han ska bli bra nu, även om han kan vara en riktig pain in the as när han är i sitt esse så föredrar jag den Ringo framför den som vi har just nu.

Vi har ju vårat lilla rådjur på tomten som kommer allt närmre och närmre, den verkar inte alls rädd heller. Funderar på att döpa den, några förslag?

Visst är den söööt!

Jag är dessutom duktigt stolt över mina fina roser som faktiskt är utan löss detta år!

Jag antar att man ska klippa en klätterros nångång men jag vet inte riktigt hur man gör så just nu växer den lite överallt och hur den vill :)

Vi hörs!

Fast det verkar som hela landet har regn hos sig just nu. Grått och trist men jag känner samtidigt att det inte gör så mycket, bara solen kommer tillbaka nån gång. När det regnar så kan man vara inne och pyssla med gott samvete och vårat hem behöver verkligen städas! Hundarna är rätt nöjda över att ligga och sova just nu vilket är ganska skönt. Visserligen sover mest Ringo hela tiden så där hade det kanske varit kul att se att han kanske hade kvicknat till lite nu när värmen lagt sig men icke...

Häromdan var jag lite småhurtig faktiskt för att vara mig. Först så var jag ute och cyklade en sväng för mig själv och kollade på alla mysiga hus som finns här i Kolmården. Det finns en hel del hus som jag skulle kunna tänka mig att bo i faktiskt. På eftermiddagen åkte vi till Johans mormor som fyllde år och fikade och jag tror jag fikade alldeles för mycket så cyklingen gick nog på plus-minus-noll. Därför ringde jag Monika som har springerkillen Elvis när jag kom hem och vi möttes upp för en härlig skogspromenad. Jag hade bara med mig Olga så de fick rusa rejält. Elvis hade jag inte sett på flera månader så han hade hunnit bli ett år och vuxit till sig en hel del. Han är fortfarande en buse men så charmig så. Efter promenaden bjöd Monika och hennes man på jordgubbar  på deras altan, jättemysigt! Det är kul att ha någon mer med springer som bor så nära så man kan träffas spontant och gå promenader eller träna om man vill det.

Nu är det nog dags för mig att ta tag i nåt tror jag, Ikväll ska jag försöka sparka på min sambo så han fixar så man kan föra över bilder till datorn igen från kameran. Vi har alla våra bilder på en extern hårddisk fall datorn skulle gå sönder (vilken den ju gjorde) så alla bilder finns kvar, men denna hårddisk måste kopplas in på någe vänster så man kan tömma kameran igen.

Vi hörs!

Har ärligt tala inte haft någon tid över till att blogga på sistone + att det varit så fint väder så vem vill sitta framför datorn då liksom? Vi har dessutom haft en datorkrasch så vi var tvugna att köpa en ny... *mutter*

Här händer det lite ditt och datt, vi har fått provsvaren på Ringos knölar och resultaten var lite av en chock. Det fanns inte ett spår av bakterier eller infektion i knölarna, det var alltså inte samma som sist... Nu har han istället en hudsjukdom som sätter sig mellan fettvävnaden och huden antagligen har den första infektionen bidragit till att han nu fått denna sjukdom. I förra veckan var vi på besök hos veterinären för att diskutera alternativen. Antingen kunde man sätta in kortison + en annan medicin som jag inte kommer ihåg vad den heter men den medicinen kunde ge diabetes och leverpåverkningar och man var tvungen att åka till veterinären varannan vecka för att ta leverprov och andra prover eller så kunde man sätta in enbart kortison för att se om det kanske hjälper. Vi valde alternativ nr 2, dels för att Ringos lever redan var rejält påverkad första gången vi kom in med honom och dels för att vi inte vill riskera att han får diabetes. Veterinären tyckte som oss med anledning av leverpåverkan han faktiskt haft. Nu går han på en stark dos kortison, dricker som en tok, kissar som en tok och är manisk när det gäller mat. Alla dessa symtom är helt normala när man äter kortison. På nätterna får vi ta bort vattenskålen för annars kan det bli så att de dricker för mycket och då vidgas kissblåsan och sen när de får komma ut och kissa så kan de inte få fram något kiss. Varje gång han är ute nu måste vi ha koll på att det verkligen kommer kiss så han inte bara står. Han kommer behöva stå på denna behandling i 6 - 12 månader men som det är just nu finns det inga garantier på att det kommer bli bra men skulle det gå åt skogen så har vi i alla fall gjort allt vi kan för honom.

I helgen så har jag och Johan varit på landet för pappa hade sin 60-års fest. Det var ett 40 tal gäster i blandande åldrar. Kul att träffa folk man inte träffat på flera år. Jag och syster höll för underhållningen, bl a hade vi tipspromenad där 1:a pris var ett inramat bröllopsfoto på våra föräldrar som var mindre vackert. När alla samlats hade vi en lära-känna-lek eftersom det var bekantskaper från lite olika håll. Som slutgrej hade vi skrivit om låten "En sån karl" till "En sån far" och ändrat texten en hel del så efter middagen framförde vi låten. Min syster bor ca 40 mil härifrån så vi hann sjunga ihop oss i ca 10 min men när vi väl skulle uppträda så gick det åt skogen ändå. Visst folk skrattade åt texten men så falskt som vi sjöng trodde jag inte var möjligt. Usch o fy o blä! Både hon och jag böev nog lite väl nervösa så det gick inte att hålla en ton men folk sa att de bara lyssnat på texten...yeah right! Sen var det dans hela natten lång och jag fick t o m upp Johan på en styrdans! Helt otroligt, annars buggade jag mest med syster vilket var kul.

Idag funderar jag på att klippa Olga för idag regnar det ute och då finns det inga krav på att ha utomhusaktiviteter.

Vi hörs!